v 48, november 2019 Nu är äntligen.........mörka november över! Tydligen solfattigast sen sekelskiftet. Å jo tack, det har känts! När solen så äntligen kom så var det en fröjd att få rida ut i skogen och verkligen njuta. Tänk så lite det kan ge att få energi från den kära solen! Nåväl, med december i antågande å advent som i sig kan srpida lite ljus så får man passa på att frossa i ljusstakar och stjärnor ;-) En stjärna........har Selfie varit denna vecka som bla varit till Lövsta på Tinne träning. Inte så många gånger kvar nu innan de far till Wellington så man får passa på. Kommer verkligen sakna våra träningar men jag vet också att det går fortare än man kan tro så är hon hemma igen (dock först i början av april.....). Nåväl, Selfie kändes superfin och var verkligen mjuk, genomsläpplig och så härlig att rida! Denna gång hade jag sällskap av Gunilla Åkerman som ville följa med vilket var jättetrevligt. Resan gick väldigt snabbt :-) Vi var lite tidiga så hann se några av Lövstas hästar vilket alltid är inspirerande. Samt att Gunilla fick se Lövstas stall. Kul! Sen så.......kommer vi mer och mer till avspändhet även här hemma i lampans sken. Så duktig med skuggorna och kan nästan koppla av. Det tar sig :-) Tacksam för vår ridbana med Reitex underlaget som inte fryser nu när det "small" till och blev minusgrader. I skogen på vår soliga lördag blev det extra spännande med snö och "fläckar" då det var lerigt här och där......men även där vågade han ta sig fram ;-) Trollis........har Anders ridit en hel del och det går riktigt bra. En sväng till ridhus där det går lättare att koncentrera sig för dem båda. Roligt att se dem utvecklas, båda två. Sista helgen.......i november innebär Friends och i år var jag inte sjuk (som förra året då jag desstuom missade att få agera domarsekreterare) och hela fredagen var Moa och jag där tillsammans å sen anslöt Anders på kvällen. Så härligt att se mycket bra ridning - verkligen en energiboost!! Både dressyr i världklass samt hoppning och körning. Vi kollade även på Lorenzo vilket är helt makalöst - man fattar inte hur han gör. Självklart ligger dressyren mig varmast om hjärtat och det var en fröjd att få se küren på söndagen. Vilket ridning! Nästan så man blev tårögd.... Nått jag verkligen blev tårögd av var avtackningen av Anton. Vilken karriär de haft! Verkligen imponerande! Tycker det blev ett fint avslut på en lång karriär och det är honom väl unnat att få leva ett skönt pensionärsliv! Sköt om er
Maggan
|