v 01, januari 2018Nytt år nya möjligheter….....eller vad brukar man säga? Ett nytt år är ju som ett oskrivet blad......fast egentligen är det ju bara siffror som fladdar förbi..... Men visst, det är ju alltid bra att stanna upp och reflektera lite och just vid ett årsskifte kan det ju bara bra att göra det. Därför får detta veckobrev bli en reflektion över 2017 och kommande 2018! Bäst och sämst för 2017?Det är något man kan fundera över så här här vid årsskfitet. Mitt liv utanför hästlivet brukar jag sällan skriva om här men kan denna gång göra en liten utvikelse. Bäst och sämst här rör i båda fallen Moa.Som förälder är det ju alltid ens barn "väl och ve" som går i första hand. Och det har inte varit någon hemlighet att Moa kämpat under flera år med psykisk ohälsa med panikångestattacker och svårt bla att vara i folksamlingar. Orskakerna är många och vi har lärt oss massor på denna resa. Att ha "ont i själen" är lite av tabu (att ha ont i benet el dyl är fullt förståligt) men vi har försökt varit öppna och aldrig sopat under mattan. Sen har förståelsen varit skiftande men det säger mer om förutfattade meningar hos dessa personer än något annat. Vi har kämpat med detta under flera år och haft bra stöd och hjälp från BUP. I början av 2017 var det rätt kämpigt men som andra hälften av 2017 sen vände och blev mycket bättre. Så det har blivit både sämst och bäst för året! Vi är glada att vi kommit så här långt med detta och att Moa har verktyg att jobba med! Hon är en klok och mycket stark tjej! Det är inte lätt att växa upp med ambition och att ständigt vilja prestera i dagens samhälle! Det ska gudarna veta........ å att vi inte är ensamma om detta, det vet vi också - synd bara att det fortfarande är lite tabu att prata om hur man mår på insidan! Skolan i Norrköping med för henne spännande inriktning samt hennes jaktintresse är några av de "vektyg" som hjäpt henne. Samt så klart mer och mer insikt om saker och ting och mera erfarenhet på "kontot". Som förälder är det värsta mardrömmen när ens barn mår dåligt och bästa lyckan när det är tvärt om!! Hoppas 2018 blir ett år i rätt riktning! Bäst och sämst med hästarna då?Ja, här är det övervägande "bästa"........ kan faktiskt inte komma på något som man kan benämna som sämsta...... De har varit friska, det utvecklas och är allmänt en källa till att samla energi hos! Det sämsta skulle väl vara då att de blir äldre.......men som sagt siffror är just siffror.... för Silver som blir 27 år känns inte i närheten att vara i den aktningsvärda åldern...... Dom andra två är väl i sina bästa år ;-) Bonsays år........har varit "enligt plan" med den utveckling jag kan förvänta mig och att vi sen tävlingsmässigt har legat kring de procent jag har tänkt mig. Placeringar emellanåt å inga direkta bottennapp. Försök till start i SB:1an (intermed 1 B) och det var nyttigt och lärorikt och tog oss vidare in i vinterns träning. Inget resultat att vara "stolt" över men i min värld kan man vara stolt över sin egen prestation. 2018 kommer innebära forsatt tävlande i "Lilla Rundan" och sen även Dressyrringens Intermediere 1 Kür cup. Att ge oss på SB:1:an igen finns med i planen och jag tror vi kommer klättra lite högre i procenten i år. Blir troligen även ett till LagSM denna gång med TantKalas kompisar som via Gnesta Ridklubb bildar lag med mig. Går på Öland i augusti och kommer bli superroligt! Otroligt stolt över Bonsay och han lär mig så mycket! Tid tar det men det är häftigt hur utvecklingskurvan aldrig stannar av. Och att han sen får vara frisk - det är en stor glädje i sig! Bonsays resultat för 2017 finns här: https://tdb.ridsport.se/horse_results/37286?time_span_end=2017-12-31&time_span_start=2017-01-01 Cantaluppis år.........ja han är hästen som har många strängar på sin lyra! Först och främst är jag otroligt impad av att han blev frisk och att det verkar "hålla". Både vi och ägaren Marie är så glada för detta! Att han sen utvecklas och gjort sånt bra år det är extra roligt. MsvC var nivån första halvåret för att sen hoppa upp till MsvB. Där kommer vi fortsätta under 2018 och med målet att ta oss till MsvB5 till hösten. Vi får se hur det utvecklar sig - jag rider på och sen får vi se :-) Dressyrringens MsvB-cup blir det för honom och även div 1-lag för Gnesta Ridklubb. Att han sen är toppen läromästare till Anders det är helt grymt! Anders har verkligen taggat i gång på detta att rida och tycker det är så roligt Fallenhet har han och all teori han kan efter 22 år på backen det kommer väl till pass! Att det blev nu och inte förr som han dragit i gång och rida beror på att nu finns tiden. Moa är "utflugen" (i alla fall i veckorna) och var är då bättre än att hänga med sin fru än mer ;-) Så kombon av min ridning och Anders är toppen. Eja finns med i bakgrunden men pga hennes ryggproblem så är det just nu satt på hold. Cantaluppis resultat finns här: https://tdb.ridsport.se/horse_results/45986?time_span_end=2017-12-31&time_span_start=2017-01-01 För övrigt med 2017........så har väl gårdslivet tuffat på. Vädret har varit som det alltid är - blandat. Just nu längtar jag efter snö och kyla då leran kan knäcka en. Men som vanligt är det bara att gilla läget för det går ju inte att påverka.... Bästa investeringen på gården är det SPA-bad vi skaffade. En mycket enkel "pjäs" med inte så många extra finesser men ett varmt vatten vilket räcker nog så långt - och vi nyttjar det verkligen! Blir bad var och varannan dag/kväll! Att bo på gård med eget stall tilltalar oss fortfarande och när vi nu går in på 8:e året på gården får man tillåta sig att vara nöjd över att vi vågade följa vår dröm! Mycket jobb är det men det är värt det - faktiskt alla dagar i veckan - med eller utan leran....... och nu är det på "rätt" sida årsskitet och vips är våren här! Tävlingssäongen...........står för dörren och det finns en plan vilka tävlingsplatser jag vill rida på. Det blev ca 25 starter totalt med båda hästarna förra året och nåt däråt blir det i år igen. Jag tror på lagom mängd att tävla med återhämtning däremellan. Det tar mentalt mer än man tror på dem att vara på tävling, det anser i varje fall jag, och att tävla allt för tätt är inte min melodi. Man får planera klokt och som vanlig med hästarnas väl och ve i första hand. Mina träningar.......och min verksamhet som tränare tuffar verkligen på! Har haft i snitt 10 elever/vecka och det är jämt skägg med vad jag hinner förutom min 80% tjänst i annan branch...... Så otroigt roligt att få följa mina elever! Att få delge det man brinner för och sätta hästarnas mående i första rum. Jag hoppas bli fullt klar som domare under första halvåret och sen får jag ge mig ut i skarpt läge - om någon bokar mig ;-) Hästlivet är och förblir fantastskt - 2018 vi är redo! Sköt om er,
Maggan
|
